I åratal var vi passiva, vi tittade och lyssnade på vad som än sändes och läste vad som än skrevs i tidningar och tidskrifter. Och i stort kunde vi inte påverka världen omkring oss. Sedan kom webben och förändrade världen. Internet revolutionerade all media när det introducerade interaktivitet.
Internet har skapat den ideala plattformen för att koppla hela mänskligheten till ett enda nätverk. Antalet internetanvändare världen över är redan miljarder. Det är bara en tidsfråga innan internet blir mer vanligt förekommande än TV. Som många globala händelser nyligen visat, har internet blivit en stark spelare i samhället, kapabel att anstifta om inte initiera revolutioner.
I dag kan internetanvändare göra nästan vad som helst, från att orsaka popstjärnors uppgång och fall, till despoters uppgång och fall. Tack vare internet har sociala och kulturella processer, såsom den senaste revolutionen i arabvärlden, accelererats och fått omfattande publicitet. Internet låter oss starta en global kramkampanj, hämnas bedrägliga företag, främja filmer som är emot etablissemanget, och underlätta folkets val av nya regeringar.
Bara en klick med musen och vi kan vara var som helst i världen och kommunicera med nästan varje person på jordklotet.
Framtiden är här
Faktum är att World Wide Web har blivit ett instrument som gör det möjligt att främja idéer, en öppen arena för diskussioner och en plats som kan motivera människor till handling. Därför kan internet tjäna som en gemensam infrastruktur som underlättar vår väg ut ur den multidimensionella kris vi nu upplever. Olikt tidigare kriser, kommer denna kris tillsammans med ett kraftigt utvecklat kommunikationsnät, som genomtränger nästan varje hem som har el och där miljarder kommunikationsmeddelanden utväxlas dagligen.
Så, just på grund av krisen och de förändringar som sker i dagens kommunikationsera, har internet utvecklats till att bli ett nyckelsystem som vi går in i och manövrerar genom vår nya värld. Vi måste använda webben för att vårda idéer som förenar människor, arbeta med att stärka våra band, dela information och skapa virtuella stödsystem.
Det enda som hindrar mänskligheten från att uppnå denna välbehövliga hänsyn till andra och till naturen är vår egen separatism. För närvarande försöker vi lösa krisen genom att behandla symptomen snarare än orsaken. Vi använder mängder av energi och resurser i försök att göra saker som att eliminera fattigdomen, främja mänskliga rättigheter och demokrati, förhindra planetens ekologiska kollaps, förebygga exploatering och bekämpa korruption. Även om alla dessa är värdiga orsaker, kommer vi inte att lösa några av dem innan vi löser grundproblemet med människans egocentrism, som har orsakat dem.
Vi skulle kunna framkalla en global förändring i livets alla sfärer, men för detta behöver vi en plats, en arena där tal är gratis, global och tillgänglig för alla; och internet är precis den arenan. I den kan vi och bör vi inrätta en kreativ och pluralistisk diskussion om vägarna till att skapa en ny finansiell och ekologisk ordning som är både rättvis och tar hänsyn till alla, men också tillåter individuella insatser att blomstra till allas fördel.
Teknologin till att föra alla samman existerar i dag. Så snart vi förenar alla runt denna idé kommer vi att kunna främja idéer om samarbete och ömsesidig växelverkan och generera den nödvändiga positiva globala förändringen väldigt snabbt.
Mot en djupare förbindelse
I en föreläsning kallad; “YouTubes antropologi,” vid Library of Congress den 23 juni 2008, visade professor Michael Wesch, en ledande antropolog från Kansas University, det nya behov han upptäckt på nätet: “Vi blir alltmer individuella,” sa han, “Men många av oss ser ett stort värde i och har längtan efter gemenskap. Så ju mer individuella vi blir, ju mer längtar vi efter denna gemenskap”. Barry Wellman, chef för NetLabs och professor i sociologi vid University of Toronto, förklarade att vi upplever “nätverksindividualism”. Wesch anser att detta behov speglar en längtan efter ett kulturellt värde som i grunden saknas i våra liv — förening.
Friktionen mellan våra växande egon, som strävar efter att hålla oss ifrån varandra och riktningen för vår utveckling till att bli en global familj, kan ge en bättre och mer hållbar koppling mellan oss. Vi kan höja oss över de hinder som skiljer oss åt — ras, kultur, kön, språk och religion — och utan att förneka vår inhemska unikhet, hitta en djupare anslutningspunkt som faktiskt existerar under våra ytliga skillnader.
