”2000-talets stora projekt har bara börjat – att förstå hur hela mänskligheten kommer att vara större än summan av dess delar. Som ett uppvaknande barn är den mänskliga superorganismen på väg att bli självmedveten och detta kommer verkligen att hjälpa oss att uppnå våra mål”.
- Christakis & J. Fowler, Connected: The Surprising Power of Our Social Networks (Samhörighet: Den överraskande kraften i våra sociala nätverk
Kan vi ta steget från egoist till altruist?
Idag börjar alla se kopplingarna som förenar hela världen i ett enda nätverk. Vi inser att detta nätverk är en naturlig skapelse av evolution, som rör sig från simplex till komplex och från separation till integration. Detta nätverk av samhörighet kräver ett ömsesidigt ansvar – ge allt som du kan och få det du behöver – blir formeln som allt liv livnär sig på. Så om mänskligheten vill frodas, måste vi tillämpa denna modus operandi på oss själva.
Frågan är då inte varför detta bör ske, utan hur. Hur kan samhället, eller ens en individ i samhället, skifta från ett inåtvänt fokus av att bara bry sig om sig själv till ett mer utåtriktat fokus av att bry sig om alla? Med andra ord: Hur kan ett skifte i tänkesätt från ”jag” till ”vi” äga rum? Hur kan dessutom en sådan förändring i tänkesätt bli en varaktig transformation och inte bara en tillfällig tanke?
Hur din sociala miljö gagnar dig bäst
Sättet att uppnå denna förändring är genom att ändra våra sociala värderingar. Om vi grundligt undersöker orsakerna till vårt beteende, kommer vi att upptäcka att vi ganska ofta agerar på ett visst sätt för att få socialt godkännande från de omkring oss. Att uppskattas av de i vår sociala omgivning ger oss självförtroende och gott humör, medan bristen på uppskattning smärtar oss och väcker många negativa känslor som: nedstämdhet, osäkerhet, skam, ilska och ännu värre. Av denna anledning, medvetet eller inte, tenderar vi att anpassa oss till samhällets uppförandekoder och värderingar.
Under sin karriär som bloggare för Scientific American, skrev Maria Konnikova – psykolog och uppskattad författare – om vårt behov av att anpassa oss till samhällets uppförandekoder:
”Vi har en tendens att bete oss helt annorlunda när vi räknar med att bli betraktade än när vi inte gör det och vi är akut lyhörda för rådande sociala sedvänjor och sociala normer… När vi väljer att göra något, borde det spela någon roll för oss om någon annan ser på eller inte? Teoretiskt är det lätt att hävda att det inte borde det, att samma beteendenormer gäller oavsett, men i praktiken gör det oftast inte det. Detta gäller för lindrigare beteenden (petar du näsan offentligt? Vad händer om du är relativt säker på att ingen ser dig?) likväl som för mycket viktigare beteenden (kommer du att skada någon, vare sig fysiskt eller på annat sätt, om andra observerar din interaktion? Vad händer om du är tämligen säker på att din ogärning stannar mellan er två?)”.
Vi kan alltså se att en transformation av vår miljö – det vill säga en förändring i samhället i stort – behövs för att åstadkomma en varaktig förändring. Om samhället sätter ömsesidigt ansvar och att ta hand om varandra som sina högsta värderingar, kommer vi som individer att ändras i enlighet därmed. När samhället värderar individer beroende på deras nytta för samhället, i vilken utsträckning de gynnar andra, då kommer naturligtvis alla att vilja göra samma sak, för att bli uppskattade. Om respekt och social status ges till dem som förbättrar det totala välbefinnandet i samhället – vare sig det är ekonomiskt eller i någon annan form, då kommer alla att börja bidra till samhället på detta konstruktiva sätt, snarare än att välja den föregående – men nu ouppskattade – formen av spetskompetens inom finansierings-”lösningar” – vars destruktiva konsekvenser fortfarande är kännbara.
En chockerande upptäckt om påverkan genom vår sociala miljö
Effektiviteten av miljöpåverkan bevisades för decennier sedan. Solomon Eliot Asch – en pionjär inom socialpsykologi – genomförde 1951 en av de mest kända studierna inom detta ämne. Studien blev känd som Aschs konformitetsexperiment.
Dessa experiment visade att i genomsnitt ungefär en tredjedel (32%) av deltagarna anpassade sig till den uppenbart felaktiga majoriteten; medan felfrekvensen i kontrollgruppen – utan påtryckningar att anpassa sig – var mindre än 1%. Totalt sett gav 75% av deltagarna ett felaktigt svar på åtminstone en fråga, vilket ofta motsvarade det felaktiga svaret hos majoriteten.
Varför anpassade sig deltagarna så lättvindigt? I intervjuer efter experimentet sa de flesta att även om de inte riktigt trodde på majoritetens svar, gick de trots det samman med gruppen av rädsla för att bli förlöjligade eller sedda som konstiga. Bara några få av dem sa att de absolut trodde att gruppens svar var riktigt.
Uppenbarligen anpassar sig människor av två huvudskäl: antingen för att de vill passa in i gruppen (normativ påverkan) eller för att de tror att gruppen är bättre informerad än de är (informativt inflytande).
En nyare studie visar ett ganska Orwelskt begrepp: att påverkan från ens sociala miljö även kan ändra ens minnen. Forskare vid Weizmanns forskningsinstitut försökte avgöra i vilken utsträckning människors minnen kan ändras genom social manipulering.
De kom fram till att det finns ett samband mellan de sociala delarna och minnesbearbetningsdelarna i vår hjärna; speciellt att ”Dess [samhällets] ‘stämpel’ kan behövas… för att ge [minnen] godkännande innan de laddas upp till minnesbanken. Således kan social förstärkning påverka våra hjärnor att ersätta ett starkt minne med ett falskt”.
Så vi ser alltså hur vår miljö påverkar våra åsikter. Låt oss nu undersöka frågan ur en praktisk, pedagogisk vinkel – medias vinkel. Effekten från media på våra synpunkter, även fysiskt på våra hjärnor, har dokumenterats och redovisats mer än en gång. Rubriker som ”Våldsamma dataspel och förändringar i hjärnan”, ”Norska återförsäljare drar tillbaka våldsamma spel efter attack” och ”Masskjutning i Tyskland får återförsäljare att sluta med vuxenlistade spel”, indikerar att vi är väl medvetna om de skadliga effekterna av våldsam och aggressiv media. Men, för allas vår medvetenhet, media fortsätter inte bara att visa dessa störande bilder, utan dessutom med allt större frekvens och uttrycksfullhet.
Den enklaste vägen till blomstrande
”Det är inte neutralitet vi efterfrågar, utan snarare enhet, enhet genom gemensam garanti, genom ömsesidigt ansvar, genom ömsesidighet… Det är detta vårt arbete med utbildning bland våra ungdomar syftar till och ännu mer så med de vuxna”.
Martin Buber, filosof och utbildare – A Nation and a World: Essays on Current Events (En nation och en värld: essäer om aktuella händelser)
Mer och mer visar aktuell forskning att ”min omgivning i dag är jag i morgon”. Vår miljö formar oss som människor; och eftersom vi är produkter av vår miljö måste varje förändring vi själva vill ha, först tas upp av vår omgivning. Därför, när vi bygger en miljö där värdet av ömsesidigt ansvar stöds och anses lovvärt, kommer detta värde att vara lovvärt även i våra egna ögon; och med detta värde kommer vi alla att blomstra.
Skrivet av Michael Laitman
Michael Laitman är en global tänkare, som brinner för att få till en förändring i samhället genom en ny global utbildning, vilken han ser som nyckeln till att lösa de mest angelägna frågorna i vår tid. Han är grundare av ARI-institutet, professor i ontologi & kunskapsteori, fil dr i filosofi, MSc i medicinsk biocybernetik.
