Hemligheten för att upprätthålla en bra attityd
Som djur skiljer vi oss från andra djur i det att vi vill använda miljön antingen till vår fördel eller till nackdel för miljön. Att använda miljön till min fördel innebär att jag vill ta emot allt som den mänskliga naturen har att erbjuda. Om jag vill använda miljön på ett grymmare sätt, det vill säga till dess nackdel, kanske jag utnyttjar andras pengar genom bedrägeri eller invaderar ett annat land för att förslava folket och ta deras naturresurser.
Med andra ord står människan över djurens nivå i två aspekter: när det gäller miljön och när det gäller mänsklig visdom. Å ena sidan är den mänskliga miljön något som djuren inte har. Vi kan inte existera som människor utan den. Om jag skulle leva i djungeln, skulle jag stiga ned till den levande nivån.
När vi använder miljön till nackdel hamnar vi därför så småningom i en kris, eftersom vi är beroende av varandra och det beroendet får oss att hata varandra. Sedan kommer allting till ett stopp där livet inte längre är bra. Tvärtom är livet så mekaniskt och hotfullt att vi föredrar att fly genom droger eller alkohol, eller till och med försöka döda andra, eftersom vi inte vet vad vi ska göra med dem omkring oss.
Å andra sidan har vi mänsklig intelligens som djur inte har. Med den kan vi kritisera det vi möter och dra slutsatser, såsom: att källan till våra dåliga liv är vår attityd gentemot miljön. Om den attityden vänds till godhet kommer vi att kunna föda hela världen bara genom det överskott i livsmedelsproduktionen som för närvarande slängs.
Wow! Tio procent av världens befolkning kan förse mänsklighetenen med allt den behöver
För några år sedan blev folk entusiastiska över en ny partikelaccelerator i Schweiz som visade sig upptäcka Higgspartikeln, som förmodligen överskrider ljusets hastighet. Byggandet av acceleratorn krävde att man samlade in pengar under flera år, men summan för att finansiera hela det projektet var likvärdig med den summa amerikanska armén lade på bara två veckor i Irak.
Om vi undersöker vad som kan erhållas om den globala kapprustningen stoppas och slöseriet med överproduktion upphörde, skulle vi se att 5–10 procent av världens befolkning skulle kunna försörja hela mänskligheten. Med andra ord är enda anledningen till att vi överproducerar våra egon.
Därför ska vi inte tro att vi kan producera bara det som behövs för vårt livsuppehälle och sedan ta det lugnt och ägna vår fritid åt att njuta i solen. Snarare kommer vi, för att upprätthålla den rätta attityden gentemot miljön, att behöva deltaga i att skapa den gynnsamma miljön under flera timmar om dagen. Varje person som befrias från att bara bry sig om sig själv kommer att behöva acceptera allt som den nya världen och de nya relationerna innebär och sedan vårda de nya förbindelserna. För att bli befriad från att bara ta hand om sig själv, måste vi främja våra goda relationer med omgivningen, ständigt ge de goda relationerna företräde över våra egons böjelser.
Vi pratar om att använda kända naturkrafter, men människor kommer att gå med på detta endast när de inte har något annat val, när miljontals arbetslösa går ut på gatorna och mödrar är rädda för att skicka sina barn till skolan på grund av våld, droger och prostitution.
Hela utvecklingen av kulturen – vilket är väldigt viktigt för oss som människor – stoppas i ett sådant läge. Vi måste bestämma oss för om att leva ett sådant liv anses vara ett liv.
Redan idag vill färre och färre människor gifta sig eller skaffa barn. Vi når en generation som inte ser någon framtid, men vi kan inte leva, än mindre utvecklas, utan att föreställa oss en framtid. Detta är anledningen till varför förtvivlan och depression är de vanligaste sjukdomarna i världen, med antidepressiva läkemedel som även ges till våra husdjur!
Teoretiskt kunde vi ha utvecklats på ett fint sätt, som i tidigare generationer när vi utvecklades instinktivt som bröder, alla tillsammans. Men vi misslyckades – därför att när vi utvecklades naturligt med våra egon, kom vi till det läge där vi nu kan se att använda vårt ego för att skada andra är vår onda böjelse och att det bara slår tillbaka på oss själva.
Det bra eller dåliga egot – använder du ditt på bästa sätt?
Å andra sidan måste vi förstå att det just är det växande egot som driver oss att uppnå visdom. Även om det är ego är det inte den onda böjelsen. Det finns två nivåer av egot. Ena nivån är den där jag vill fylla mig själv med kunskap, bra känslor, mat, sex och familj. Det är som om jag vore ensam i världen, skadar ingen, likt varje annan organism som tillfredsställer sig själv. En annan nivå av egot är den ”onda böjelsen”, där jag vill fylla mig själv med rikedom, ära och kunskap, saker som jag kan nå enbart genom att exploatera miljön och utnyttja andra.
Rikedom, ära och kunskap är grader över den levande nivån. Dessa är mänskliga begär, begär som jag använder för att tillfredsställa den mänskliga delen av mig. De härrör från egot och härstammar från mitt begär att tillfredsställa mig själv så mycket som möjligt. Detta är delen som kallas “den onda böjelsen”, när jag vill tillfredsställa mig själv genom att förtrycka andra.
Där finns även en annan del som visar sig när jag använder andra som de använder mig, på ett bra sätt, som inom en familj, som med nära och kära. Inom en familj använder jag de jag älskar och de använder mig – till ömsesidig njutning, ömsesidig nytta och självförverkligande, så vi är glada och nöjda. Detta är den del som förenar oss, vi kan vara vänner, ett par eller vem som helst. Eftersom det innebär att man använder andra, är det också att beakta som ego, böjelse, begär, men det är inte dåligt därför att det inte vill skada andra.
Bara om jag försöker forcera fram njutning ses det som ond böjelse, på grund av att jag vill njuta utan att ta hänsyn till andra, eller genom att skada andra.
Det finns ett brett spektrum av relationer här. Men allt som allt kallas mitt begär att njuta av lidandet jag åsamkar andra – eller det faktum att jag inte har någon respekt för andra och inte bryr mig om om andra lider eller inte – ”ont”.
Dessa själviska njutningar är tecken på att vi i dag har nått den mest avancerade nivån av egoism. I vår utveckling så är alla på en viss nivå och mitt ego njuter i betraktande av hur överlägsen jag är jämfört med dig, hur jag kan utnyttja dig.
Det är inte längre tillräckligt att vara rik om inte någon annan än min bankman känner till det. Jag njuter bara om alla ser min tjusiga bil eller båt, om alla ser att jag äger företag och kontrollerar människor. Jag njuter också av att förtrycka andra därför att enbart pengar inte längre tillfredsställer mig, det är här jag mäter mig i relation till andra.
Allt ovan betraktas som ”använda andra på bekostnad av andra” eftersom jag vill stå över dem. Detta är vad som orsakar dagens rådande känsla av missnöje och ökar självmordsstatistiken i de rikare länderna. Ingenting är tillräckligt för oss längre, vi befinner oss i en återvändsgränd och kan inte längre ta emot någon njutning.
Det finns en enorm motivation till framgång som du ännu inte har upptäckt
Men egot utvecklar oss också. Det har fört oss till en punkt där vi nu inte ens njuter av begäret att vara överlägsen andra. Och om jag inte längre kan njuta av att vara överlägsen andra har jag inte längre något att utvecklas till och inget att leva för, eftersom det inte kommer att ge mig någonting att bli rikare och mer mäktig, så varför ska jag bry mig om det inte gläder mig längre?
I dag har människan förlorat sin motivation att utvecklas – fundamentet, motorn till utveckling. Hon bryr sig inte om ifall hon har mycket eller lite. Hon är helt och hållet likgiltig inför framtiden. Idag vill vi inte ha någonting. I själva verket vill vi inte ens fortsätta med vår art, vi undrar varför i hela världen vi ska skaffa barn.
Alla befinner sig i denna allmänna förvirring. Lösningen finns bara i vår relation till miljön och dess relation till oss. Om vi etablerar goda relationer mellan oss, riktiga sådana, kommer vi att kunna skapa ett härligt liv och få ny energi, till skillnad från nu när vi är maktlösa och inte har någonting och ingenstans att fortsätta.
Fram till idag utvecklades var och en av oss individuellt, linjärt, som på en rak linje från tidernas begynnelse fram till denna dag. Vårt begär utvecklades i både kvantitet och kvalitet och har gett oss landvinningar. Men plötsligt tar det stopp utan anledning att fortsätta. Vi har kommit springande hit och har stannat halvvägs eftersom vi inte har någon anledning att fortsätta springa. Det är som att vi tappat spåret mitt i en öken.
Den individuella motivationen är borta och det är anledningen till att vi har sjunkit ner i förtvivlan, vilket började för cirka femtio år sedan och har gett upphov till kriser inom alla områden: utbildning, kultur och våra personliga liv. Denna motivation kommer inte att förnyas eftersom vi har nått slutet och inte har något att leva för, som läkare kan vittna om – de som föreskriver antidepressiva.
Nu måste vi vilja rädda den patient som kallas ”mänskligheten” innan den dör. Situationen är kritisk, men inte hopplös. Vi kan nå korrigering genom att använda den extra kraft som kommer att föra mänskligheten framåt: en kraft som inte kommer inifrån människor, eftersom vi inte har någonstans att hitta ytterligare begär till att leva, utan i stället från en kraft som uppstår när människor börjar förenas med andra.
Med andra ord tar vi genom att förenas tillbaka delar till oss själva som faktiskt är våra, det är bara det att vi inte känt det.
Om du inte vet vad livet är till för, måste du läsa detta
Sammanfattningsvis är vårt nuvarande tillstånd sådant att om vi inte förvärvar ytterligare begär från miljön, genom vilka vi kan känna extra glädje och njutning, kommer vi inte bara att sluta i förtvivlan och depression utan i terrorism och världskrig. Vi kommer att bli hjälplösa, hopplösa och kommer inte att förstå varför vi befinner oss i en sådan värld där det är bättre att vara död än levande.
Vi kommer att uppleva utbrott och upplopp bara så att vi kan ignorera frågan, ”vad är livet till för?” Redan nu känner vi frågan, men fortfarande bara i små proportioner. Människor söker lugn och ro på många sätt, men kan inte hitta det. Senare kommer detta att resultera i utbrott och leda till krig.
Vi må känna förtvivlan för att vi inte kan hitta ett botemedel för vår situation, men det finns ett botemedel. Botemedlet är att förenas och komma samman. Enbart genom att förenas med naturen och med andra kommer var och en av oss att få ny energi, stöd och värme. Och i det nya begäret som vi kommer att få från omgivningen kommer vi att fyllas på nytt.
När vi sammanlänkar med alla, kommer vi att upptäcka att vi genom uppfyllandet från miljön kommer att stiga till det mänskliga planet. Vi kommer att börja känna vårt liv ovan den levande nivån. Vi kommer att känna naturens perfektion och evighet och det relativa lugn som omger oss nu. Vi kommer också inse att det dåliga som redan avslöjats tillåter oss att framgångsrikt reparera situationen.
Skrivet av Michael Laitman
Michael Laitman är en global tänkare, som brinner för att få till en förändring i samhället genom en ny global utbildning, vilken han ser som nyckeln till att lösa de mest angelägna frågorna i vår tid. Han är grundare av ARI-institutet, professor i ontologi & kunskapsteori, fil dr i filosofi, MSc i medicinsk biocybernetik.
Du hittar honom på Google+, YouTube and Twitter
