Den världen över välkände astrofysikern Stephen Hawkings bortgång kan ses som ännu en spik i kistan för sann vetenskap. Hawkings uppriktiga hållning till vetenskapen tydliggjordes i hans villighet att erkänna sina misstag. I sjuttioårsåldern erkände han att en teori han formulerat i sin tidiga forskningskarriär var felaktig. Denna typ av vetenskaplig hållning har dessvärre blivit en raritet i dagens vetenskapsvärld.
Sedan ungefär 1960-talet har vi bevittnat en gradvis korrumpering och nedgång av vetenskapen.
Den allmänna acceptans som vetenskapen haft, förföll och ersattes av kommersialism, Hollywood och idrott. Mer avgörande var att vetenskapen kom att styras av andra mål än att förstå verklighetens natur. Vetenskapen kom att bli mer och mer exploaterad som ett medel för att driva upp folks välfärd, makt och respekt.
Samtidigt som uppskattningen för den mer genuina vetenskapen minskade, fick forskarna behov att mer tjäna sina finansiärers intressen. Det är numera vardag för regeringar att använda vetenskapsmän för att tjäna sina politiska agendor; och bolag använder dem till att öka sina vinster.
Ett av de uppenbara resultaten är att “vetenskapliga framsteg” och “teknologiska framsteg” missförståtts vara en och samma sak, eftersom vetenskaplig forskning och utveckling används så omfattande i utvecklingen av dagens teknologi.
Vinstdrivna initiativ är inte välgörande för mänskligheten
Det har således blivit svårt att vara en sann vetenskapsman, en som strävar efter att förstå naturens underliggande ordning. Och samtidigt har det blivit mycket lättare att vara en vetenskapsman som bidrar till lukrativa high tech-satsningar. Att teknologiutvecklande forskning överskuggar den sanningssökande forskningen har blivit allmänt erkänt, eftersom det kommit att bli en allmän uppfattning att nya teknologier uppstår med syfte att gynna mänskligheten.
Fraser som “förnybar energi är bättre för miljön” och “sociala medier sammanbinder folk” har blivit moderna talesätt i den offentliga debatten; varje ny ”gadget” kommer för att lösa folks problem och göra världen till en bättre plats.
Dock visar en djupare blick på detta fenomen motsatsen. Så har man till exempel funnit att elbilar som Tesla, som populärt profileras som “bra för miljön”, orsakar mer utsläpp än åtta år gamla koldioxid-avgivande bilar; och att sociala medier, trots att de teknologiskt sett sammanbinder folk, har negativa sociologiska och psykologiska effekter.
Att teknologin kommer att lösa de flesta av våra problem och göra våra liv bättre är därför en fasad; under ytan finns upptäckter som visar hur dessa nya “lösningar” i själva verket motverkar vårt välbefinnande, eftersom de misslyckas med att lösa våra problem i grunden.
Orsaken till detta är enkel: vi kan inte hoppas på riktiga, långvariga lösningar på våra problem om lösningarna är grundade på egen vinning. Med andra ord, allt vi skapar kommer från en destruktiv beräkning eftersom vår egen vinning är viktigare för oss än alla andra människors vinning. Stephen Hawking själv pekade en gång på exemplet datavirus, som speglar den destruktiva kvaliteten i människans natur: “Den enda livsform vi skapat än så länge är den rent destruktiva.”
Kunskapen som vetenskapen ännu behöver utvinna från naturen
Eftersom vetenskap och teknologi är resultat av vår självcentrerade verklighetsuppfattning, är dessa i slutändan oförmögna att göra mänskligheten gott. Men, om vi förändrar vår verklighetsuppfattning till en önskan för allas gott, ovan våra själviska intressen, då kommer vi se stora genombrott i vetenskap och teknologi. Vetenskap och teknologi kommer då börja verka i syfte att huvudsakligen lösa våra problem och därmed verkligen göra världen bättre eftersom verklighetsuppfattningen som då styr vetenskap och teknologi kommer att vara fri från exploaterande, manipulativa och vinststyrda motiv.
Intressant är att vetenskapen, enbart under nittonhundratalet har gjort en hundraåttio graders vändning i form av att vetenskapen i sig själv visat sig vara ett resultat av människans uppfattningsförmåga/perception. Det började med den av Newton grundade synen att verkligheten existerar oavsett vår uppfattningsförmåga; sedan ett språng med Einstein som bevisade att verkligheten är relativ till vår perception; och till sist kvantmekaniken som säger att vår perception kan skapa verkligheten.
Vetenskapen har därför kulminerat i ett avgörande ögonblick i människans förståelse: Om vi ytterligare vill göra framsteg med att upptäcka naturens lagar och använda dem till allas fördel, så måste vi förändra vårt sätt att uppfatta och relatera till verkligheten. De underliggande motiven här måste förändras från egoistisk vinning och makt, till altruistiska motiv som i verklig mening avser samhällets nytta.
“Omstart” för mänskligheten
För att genomgå en sådan grundläggande förändring av människans uppfattningsförmåga måste vi placera oss själva i ett laboratorium, som objekt för forskning. Det vill säga, vi måste aktivt experimentera och hitta ett sätt att uppgradera våra relationer till varandra, genom utbildning och sociala aktiviteter, i grupp. Syftet till sådana sociala aktiviteter och experiment är att utveckla en altruistisk lins, genom vilken vi kan se hela bilden av verkligheten.
I min framtidssyn kommer utforskandet av världens struktur och beteende, genom förbättrade mänskliga relationer, öppna upp för det genombrott vetenskapen behöver för att verkligen vara välgörande för mänskligheten. I slutänden kan detta öppna våra ögon för en helt ny vetenskap, en vetenskap som är nära den nedärvda balans och harmoni som finns i naturen.
Ur Newsmax
