Varför en ”mig först” agenda inte längre kan lösa några problem
Idag befinner sig mänskligheten i en situation där en kombination av självcentrering, isolerad tillvaro och en ömsesidigt beroende värld leder till förlamning på alla nivåer av mänskligt liv. För att klara av vår moderna verklighet måste vi ta i beaktande den globala, sammanlänkade naturen i den värld som nu uppenbarar sig framför oss. Det är här vetenskapen kommer till vår hjälp.
Vi lär oss av vetenskapen att sammanlänkade system inte är något nytt, att hela naturen består av sådana system. Den mänskliga kroppen är ett utmärkt exempel på ett sådant system. Alla organ i människokroppen är sammanlänkade och arbetar synkront och ömsesidigt. Varje cell och organ ”känner till” sin uppgift och skyndar sig att utföra den, vilket gynnar hela organismen. Till exempel: hjärtat, lungorna och levern arbetar alla för att gynna hela kroppen – hjärtat genom att pumpa blod, lungorna levererar syre och levern genom att filtrera föroreningar.
Samtidigt är varje organ i vår kropp också en ”konsument” som tar emot från kroppen allt vad det behöver för sin existens och ändå är inte organens natur självcentrering – vilket innebär för egen vinning – utan organen existerar för att gynna hela organismen som en del av ett kollektiv som tillsammans bildar en enda, komplett enhet. Utan den kompletta enhetens kontext skulle vi inte till fullo förstå funktionen eller syftet med varje organ. De näringsämnen som varje organ erhåller från kroppen gör att det kan fungera och inse syftet med sin existens, dess unika roll i förhållande till resten av organismen och därmed realisera sin fulla potential genom att ”dela” sin produkt med hela organismen. Detta är det primära livsvillkoret i ett samhälle.
När ett av systemen i kroppen inte fyller sin funktion, förfaller kroppen till ett tillstånd som kallas ”sjukdom”. Om sjukdomstillståndet varar länge eller är akut, kan resultatet bli en kollaps av hela systemet och leda till att organismen dör.
Visste du att hela mänskligheten är ett sammanlänkat system?
Den globala naturen i dagens mänskliga samhälle och de förändringar som har skett i världen de senaste decennierna, tyder på att vi har blivit ett integrerat och sammanlänkat system – i likhet med resten av naturen. De lagar som definierar detta system – ömsesidig samhörighet mellan alla element i naturen – tillämpas därför nu även på oss.
Fram till nyligen kände vi att var och en av oss mer eller mindre var en självständig enhet. Vi byggde samhällen där alla tilläts att lyckas på egen hand även om framgång kom på bekostnad av andra.
Men de nätverk av samhörighet som nu utvecklas varnar om att detta tillvägagångssätt inte längre fungerar. Det gamla sättet är uttömt och är nu i färd med att uppgraderas. För att fortsätta framåt måste vi nu arbeta med den nya funktionalitet som har tagit över, ett sätt att fungera som är i överensstämmelse med globaliseringen. Och för att göra detta måste vi ansluta till varandra och arbeta tillsammans.
Det finns redan ett stort antal experter inom många områden som förklarar att den gamla världen faller sönder – mitt framför våra ögon – eftersom den är baserad på en självcentrerad strategi vars tid har gått ut. Den nya världen kräver att vi rekonstruerar alla system och processer, så att de baseras på en ny strategi för samarbete och ömsesidigt ansvar, där alla är garanter för varandras välbefinnande. Under de kommande åren måste vi alla lära oss att arbeta tillsammans för att säkerställa vår överlevnad. Varje person, varje samhälle, varje nation och varje stat måste lära sig detta.
Den lata människans guide till sociala demonstrationer
Lösningen på våra nuvarande kriser hänger först och främst på vår förändring av oss själva och anpassningen till den nya verkligheten. Det är av denna anledning som människor över hela världen börjar ändra sitt beteende. Många börjar känna sin regerings oförmåga att fungera korrekt, att tillhandahålla lösningar på problemen. Många känner ett behov av att gå ut på gatorna och samlas med andra likasinnade.
Många skäl anges för sådana sammankomster, beroende på vilket land det gäller. I arabvärlden bygger demonstrationer på en önskan om demokrati och yttrandefrihet. I Europa gäller kraven lösningar på problemen med arbetslöshet och åtstramningsåtgärder, medan man i Amerika ofta protesterar över de 1% som är rika kontra de 99% som inte är det.
När människor samlas i demonstrationer blir de medvetna om en ny känsla av makt. Detta hände till exempel i tältstäder runt om i Europa, i ockupationsrörelsen i USA och även i Egypten där människorna ständigt drog ut på gatorna för de kände att tillsammans hade de kraften att uppnå det de ville. Även när anledningen till att samlas inte riktigt kunde uttryckas – såsom i början av Ockupationsrörelsen, stod det klart att de som demonstrerade tyckte om upplevelsen av en genuin demokrati där alla beslut togs i en anda av samhörighet snarare än genom lobbying och politiska manövrer.
Nyckeln till framgångsrika sociala demonstrationer i dagens globaliserade värld
Samhörigheten hos ovan nämnda demonstranter är i linje med de nya lagarna i den globaliserade världen. Denna kongruens ger kraft till protesterna, kraft som regeringarna inte kan förbli likgiltiga inför. Men för att demonstrationerna ska lyckas måste de förbli i harmoni med globaliseringens lagar. Varje lösning som gynnar en sektor eller fraktion framför en annan är inte mindre självcentrerad än i det nuvarande systemet och är därför dömd att misslyckas.
Detta innebär att varje kollektiv som i dag försöker gynna sig själv på bekostnad av andra, kommer inte bara att intensifiera maktkamper som redan finns, utan också påskynda förfallet av det landets samhälle och ekonomi. Det nya tillståndet i världen kräver att vi alla, från vanliga medborgare till beslutsfattare, löser våra problem genom överläggning, omtanke och ömsesidig garanti.
Den nya världen kräver att vi revolutionerar våra relationer, inte med våld utan i våra hjärtan. Det måste ske inom var och en av oss. Syftet med denna revolution av vår uppfattning är att utöka vårt medvetande från ”mig” till ”vi” och därmed dra oss ur vårt smala, kubliknande fokus till ett som är en stor, gemensam sfär.
Det är ingen tvekan om att vi lever i en speciell tid, där ömsesidigt ansvar presenterar sig som livets lag i den nya verkligheten i vår sammanlänkade och ömsesidigt beroende värld. Vi vaknar inte bara upp till det faktum att vi alla är sammanlänkade, vi börjar även se hur vi och hela naturen bildar en enda enhet.
Skrivet av Michael Laitman
Michael Laitman är en global tänkare, som brinner för att få till en förändring i samhället genom en ny global utbildning, vilken han ser som nyckeln till att lösa de mest angelägna frågorna i vår tid. Han är grundare av ARI-institutet, professor i ontologi & kunskapsteori, fil dr i filosofi, MSc i medicinsk biocybernetik.
