En av de viktigaste frågorna för den mänskliga existensen är frihet. Var kommer våra önskningar ifrån, vilka krafter driver oss, hur definierar vi våra mål, ambitioner? Är de verkligen våra egna eller får vi dem någonstans ifrån?
Vad alla bör veta om vad som driver dem
Vi utvecklas genom en drivkraft som kommer inifrån. I varje ögonblick, i varje steg, utvecklas ett nytt begär inom var och en av oss och vi följer detta begär. Vi vill äta, dricka, kanske titta på något intressant och sova, medan de flesta av oss måste arbeta för uppehället.
Vi utvecklas ständigt under påverkan av krafter. Till exempel finns det en kraft som driver på bakifrån, tvingande, som för att arbeta eller utföra vissa ärenden. Ingenting går lätt för oss, njutning kommer inte till oss och tillfredsställer oss som vi vill.
Var kommer våra begär ifrån? Några av dem kommer från vår egen fysiologi, från vår kropps behov av att förse sig med mat, vila och att fylla tomrummen med något intressant..
Vi delar upp våra begär i mat, sex och familj – grundläggande saker utan vilka vi som medlemmar av djurriket inte skulle existera. Dessutom behöver vi saker som tillhör mänskligheten, såsom pengar, respekt, makt, kunskap, utbildning, religion och många andra saker som vi utvecklar och som är lika viktiga för oss som mat, sex och familj.
Vi är dock ofta villiga att offra en stor del av våra begär efter mat, sex och familj till förmån för mer utbildning, kultur och vetenskap. Det finns människor som är villiga att göra stora uppoffringar för att få pengar, respekt eller makt.
Begären efter mat, sex, familj, pengar, respekt, makt och kunskap finns i oss alla i olika grad och var och en av oss försöker att förverkliga dem på bästa möjliga sätt. I vilken utsträckning man är villig att driva vissa begär och hur man driver dem beror på ens miljö och på ens utbildning.
Om du inte nu lär dig hur din valfrihet påverkas, kommer du att hata dig själv senare
Om vi placerar ett barn i en viss miljö, till exempel en som uppskattar vetenskap, medan barnet fortfarande är ”ett oskrivet blad”, kommer han eller hon att lära sig från omgivningen om betydelsen av vetenskap och hur respektabelt det är att vara bra på det. Även om varje person har ett visst begär efter vetenskap, kan miljön uppmuntra just den aspekten. Det vill säga att miljön kan ändra balansen i en individs tendenser och utveckla vissa mer än andra.
Ett barns utveckling kommer via dess omgivning, och föräldrarnas förmåga att utveckla barnet bestämmer slutligen riktningen för hans eller hennes utveckling, uppmuntrar vissa tendenser mer än andra och undertrycker även vissa begär. Medan vi växer blir således vår fria vilja begränsad, designad av den miljö i vilken vi föddes och växte upp i som barn.
Som med frågan ”I vilken utsträckning har vi fri vilja?” Vi har en liten mängd fri vilja, men när allt kommer till kritan kommer även det lilla vi har från omgivningen. Vi är påverkade av trender eller vänner som ”råkar” finnas omkring oss och som ingjuter alla typer av värderingar och preferenser i oss.
Är du redo att lära dig hur tidigare generationer påverkar den du är i dag?
Barn fattar ny teknik mycket snabbare än vi vuxna. Det är som att de föds förberedda med saker klara för sig och egenskaper som gör det möjligt för dem att uppfatta världen och lyckas i det moderna livet. Det är som om denna nya generation föds redo att titta på allt i enlighet med sin inre natur.
Av allt ovanstående kan vi konstatera att vi inom oss har ”minnen”, informationsgener som utvecklas från generation till generation. Vi kallar dem ”inkarnationer”. Detta är inte mystik. Det är snarare en beskrivning av ett tillstånd där vi alla är sammankopplade, som vi nu upptäcker.
Eftersom det finns fysiska kraftfält, såsom elektromagnetiska fält eller gravitationsfält, finns också ett allomfattande fält av tankar, ett begär som förenar oss alla bortom tid och rum och vi befinner oss i det fältet. Det är så vi till varandra förmedlar den information vi får från generation till generation. Våra kroppar, som befinner sig i det fältet, tar till sig informationen vilket gör nästa generation förberedd för livet på den nya nivån, den nya eran.
Hela vår utveckling sker genom miljön. Om det inte vore för miljön skulle vi inte utvecklas, trots våra minnen från tidigare liv.
För att bli en komplett person måste du läsa detta
Eftersom vi alla är beroende av miljön och hela ens framtid beror på den, är detta det första vi bör se i utbildning – miljön som en faktor i ens utveckling. Vi bör därför noga undersöka och fundera över vart vi går, med vilka vänner, i vilka kretsar vi ägnar vår tid och till vem vi ”ger upp oss själva”.
Därför måste vi lära människor om alla typer av kretsar, olika miljöer i ens omgivning och i vilken utsträckning man är beroende av dem och hur man kan hantera sitt liv genom dem. De bör inrättas och erbjuda sådan variation att alla kommer att passa in i en eller annan miljö i enlighet med individuella tendenser och karaktär. På så sätt kommer var och en att kunna utvecklas på bästa sätt för att bli en komplett människa..
Om vi undersöker ännu djupare, kommer vi se att det finns interna förhållanden inom oss, gener som vi föddes med och olika tendenser som förvärvats under de första åren av vårt liv då vi är nära våra mödrar och senare från omgivningen. Detta gör att vi måste ha förskolor, fritids för yngre barn och skolor och fritids för äldre barn. Detta säkerställer att varje barn har ett urval av klasser och sociala miljöer för att förverkliga hans eller hennes potential i alla avseenden.
En person måste också ha en familj, uppfostra barn, veta hur man kan relatera till sin partner och sina vänner på rätt sätt och hur man hanterar sig själv på arbetsplatsen och i samhället i stort. Vi måste ge människor exempel som kan visa dem hur man beter sig på rätt sätt med hjälp av rätt miljö.
Två faktorer leder och styr oss varje ögonblick i livet: våra naturliga anlag och den främsta faktorn – miljön och dess effekter på de naturliga anlagen. Allt beror på i vilken utsträckning vi får lära oss att välja miljöer som leder till mer utvecklade tillstånd, genom vilka vi kommer att förvärva mer tillförsikt och välbefinnande och uppnå bästa möjliga existens. Om vi påverkar samhället positivt, återspeglar den attityden slutligen på oss och skapar en gynnsam miljö omkring oss. Det är så vi ständigt utvecklas.
Känner du till hur mycket din framtid beror på din sociala miljö?
Frågan om huruvida vi har någon fri vilja i våra handlingar är en mycket viktig fråga. I själva verket ser vi att vi egentligen inte har någon sådan frihet. Hittills har vi utvecklats genom våra drifter – generna vi föddes med – och genom den yttre miljön – föräldrar, dagis, skola. Som vuxna väljer vi hur vi vill förändras, men förverkligandet av förändringen kommer alltid att ske genom miljön, genom ett mer eller mindre selektivt val av att vara i den ena eller andra miljön. Så vi har fri vilja, men det aktualiseras endast via miljön.
Det finns en ännu viktigare slutsats angående den nya generationen eller den nya era vi befinner oss i. Vi är tätt förbundna och beroende av varandra runt om i världen. Således bestämmer människor över hela världen varandras framtid. Miljön har blivit enhetlig.
Och eftersom vi är förbundna, behöver vi inte bara placera oss i det ena eller andra samhället, eller den ena eller andra kretsen. Vi måste snarare inrätta en allmän, global, integrerande utbildning för alla. Om vi alla är sammanbundna, behöver vi utbildning och miljö som faktorer för att påverka samma värden i oss alla, så att vi kan förstå varandra. Samtidigt som vi behöver upprätthålla personlig frihet, är vi i slutänden så beroende av varandra att vi måste förstå och känna varandra, för att komma närmare varandra.
Vi måste först lära oss själva och andra att till slut beror vår framtid helt på våra miljöer.
Skrivet av Michael Laitman
Michael Laitman är en global tänkare, som brinner för att få till en förändring i samhället genom en ny global utbildning, vilken han ser som nyckeln till att lösa de mest angelägna frågorna i vår tid. Han är grundare av ARI-institutet, professor i ontologi & kunskapsteori, fil dr i filosofi, MSc i medicinsk biocybernetik.
